Tog steget framåt
Idag så åkte jag in till stan för att kika på ett jobb jag ansökt till.
Det stog inte sista ansökningsdagen eller första jobb dagen så jag tog mig i kragen och åkte dit. Där träffade jag massa folk och jag titta på dom en stund och fundera vad gör jag här????? det blev helt plötsligt pinsamt känndes som man tiggde om jobb(vilket man gör) men jag betihop och satte på mig modiga masken och gick fram och frågade efter den ansvarige.....pulsen var uppe i höga slag....sen kom hon och frågade då vad jag villa ha hjälp med??? jag frågade om det var hit ni sökte personal (dom har fler butiker) jo det var det, MEN (det sär men vill man inte höra offtas)
Hon hade fått in ca 400ansökningar varav en av dom var mina :) som hon inte hunnit gå igenom hon skulle göra det i helgen.....pulsen kom ner till det normala, ok vad bra sa jag hur töntigt lät inte det men hon tog mitt namn på en liten rosa lapp som i vilken sekund som helst kan flyga iväg och inte hittas igen.....
Nå jag har ju gjort ett försök vi får väl se sen då hon skulle ringa upp några stycken som ska få komma in på intervju.
Sen när jag gick därifrån kännde jag mig så stolt och modig så jag gick via 3st andra butiker på vägen mot tåget och fråga om dom behöver fler personal :) vilket ingen behövde just då, men där tog dom mitt namn och nummer och skulle höra av sig....fast jag tror dom ta rpappret och torkar sig med det någonstans...men det gör inget för jag har vågat prövat.
Så idag känns det som man tagit nästa steg in i kariären. :)
Det stog inte sista ansökningsdagen eller första jobb dagen så jag tog mig i kragen och åkte dit. Där träffade jag massa folk och jag titta på dom en stund och fundera vad gör jag här????? det blev helt plötsligt pinsamt känndes som man tiggde om jobb(vilket man gör) men jag betihop och satte på mig modiga masken och gick fram och frågade efter den ansvarige.....pulsen var uppe i höga slag....sen kom hon och frågade då vad jag villa ha hjälp med??? jag frågade om det var hit ni sökte personal (dom har fler butiker) jo det var det, MEN (det sär men vill man inte höra offtas)
Hon hade fått in ca 400ansökningar varav en av dom var mina :) som hon inte hunnit gå igenom hon skulle göra det i helgen.....pulsen kom ner till det normala, ok vad bra sa jag hur töntigt lät inte det men hon tog mitt namn på en liten rosa lapp som i vilken sekund som helst kan flyga iväg och inte hittas igen.....
Nå jag har ju gjort ett försök vi får väl se sen då hon skulle ringa upp några stycken som ska få komma in på intervju.
Sen när jag gick därifrån kännde jag mig så stolt och modig så jag gick via 3st andra butiker på vägen mot tåget och fråga om dom behöver fler personal :) vilket ingen behövde just då, men där tog dom mitt namn och nummer och skulle höra av sig....fast jag tror dom ta rpappret och torkar sig med det någonstans...men det gör inget för jag har vågat prövat.
Så idag känns det som man tagit nästa steg in i kariären. :)
Kommentarer
Postat av: Fammo
Det var modigt gjort! Det skulle inte jag våga... tror jag... :-)
Hoppas du får napp nu bara! Håller tummarna!
Trackback